Om Split

Split (latin: Spalatum, italienska: Spalato, grekiska: Aspalathos) är det ekonomiska och administrativa centret i mellersta Dalmatien i Kroatien. Staden har cirka 200 000 invånare (varav 95 % var kroater 2001) och är Kroatiens andra största stad (sett till folkmängden) efter huvudstaden Zagreb.

Splits grundande är starkt förknippat med den romerske kejsaren Diocletianus regering och uppförandet av hans palats under 200-talet. Palatset, kallat Diocletianus palats, är en av de mest välbevarade och största romerska byggnaderna i världen idag. Arkeologiska fynd tyder dock på att staden grundlades långt tidigare, troligtvis som en grekisk koloni vid namn Aspálathos. Området där Split ligger var vid denna tid bebodd av illyriska stammar som besegrades av romarna i de Illyriska krigen 229 f.Kr. och 219 f.Kr. Romarna upprättade därefter provinsen Dalmatien, troligtvis uppkallad efter en illyrisk stam vid namn Dalmatae. Den romerska provinsen omfattade ett större område än dagens Dalmatien och sträckte sig från Istrien i norr till Kotorviken i söder. Stora delar av dagens Bosnien och Hercegovina ingick i den romerska provinsen Dalmatien. Vid det Romerska rikets delning år 395 tillfaller Split det Västromerska riket. Efter att det Västromerska riket fallit år 476 tar det Bysantinska riket kontrollen över Split. Under 600-talet attackeras området av avarer och slaver. Den då latiniserade slaviska (kroatiska) lokalbefolkningen tar sin tillflykt till öarna utanför Split. Enligt det historiska verket De administrando imperio, skrivet av den bysantinske kejsaren Konstantin Porphyrogennetos under 900-talet, hamnar staden i Paganien (ett dåtida serbiskt rike) och serberna bosätter sig i staden[1]. När det Bysantinska riket återtar kontrollen över staden återvänder den ursprungliga lokalbefolkningen. Efter att det Bysantinska riket försvagats uppstår en kamp mellan kroaterna och Republiken Venedig över herraväldet över staden. Kroaterna har under 600- och 700-talet grundat flera bosättningar längs med den adriatiska kusten, däribland Šibenik. Under de nästkommande århundradena kommer kroaterna att helt dominera Split som redan under medeltiden får en karaktäristisk kroatisk prägel.

Efter första världskriget avträdde Österrike-Ungern Split samt resterande delar av Dalmatien till Serbernas, kroaternas och slovenernas konungarike (efter 1929 Jugoslavien). År 1941 ockuperades staden av och införlivades i Italien. Två år senare befriades staden av partisaner men därpå följde tysk ockupation. År 1945 befriades staden ånyo och återbördades till Jugoslavien, efter 1991 tillhör staden det självständiga Kroatien.

Källa: Wikipedia